Madeleine

DET GÖR ONT ATT UTVECKLAS

Godmorgon fina! Hoppas ni har fått en bra start på den här onsdagen och veckan överlag. 

Jag hade en riktig skit-måndag så min vecka startade inte alls bra. Hade dock en fantastisk helg i Örebro som jag är tacksam för. Obeskrivligt vilka fina människor jag har runt omkring mig. Iallafall, jag kom till jobbet i måndags och kände mig nollställd. Ni vet när man är helt ny någonstans och inte kan ett shit. Och så får det ju vara såklart, men jag hade ungefär 300 ärenden ifrån helgen där jag kanske kunde lösa 1. Det gör mig frustrerad. Det får mig att ifrågasätta allt. Varför gör jag det här? Tycker jag det är kul ens? Är det här min grej? Vad gör jag i Norrköping? 

Alltså förstår ni mig? En dålig grej som gör mig frustrerad gör att jag gärna försvinner in i allt annat negativt jag också har i huvudet. Det är tufft. Tufft att flytta till en helt ny stad där man inte känner en kotte eller kan jobbet. Men det ju mitt val, jag har valt det här så jag har ingen att skylla förutom mig själv. Och jag vet att jag utvecklas, allt det här är en utmaning för mig. Att utvecklas är bra, men det är fruktansvärt jobbigt under tiden. Det blir mycket tårar och förvirring i huvudet, men det är okej.

Jag har bott här i snart fyra veckor och det får ta tid. Man kommer inte in i något helt nytt pang bom direkt även om jag så hade önskat det. Jag får acceptera känslan och kriga mig igenom det här. Jag tror på mig själv och jag vet att jag kan klara det. Det här är bra för mig. Jag behöver utmanas.

Nu ska jag borsta tänderna och sedan tar spårvagnen till jobbet och göra den här onsdagen så jäkla bra.

Ha det bäst! PUSS OCH kram

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas